en timme senare...

... så sitter jag fortfarande och tycker synd om mig själv för att brödet var mögligt. Det kanske är så att jag har samlat lagom energi för en promenad i solen och då på vägen gå förbi affären. Vad tror ni? Om en halvtimme kanske det är möjligt, för annars så hungrar jag nog ihjäl. Måste ju bara klä på mig först, och det är ju alltid ett problem om man heter Hanna... Och det gör ju jag, eller?

Ber om ursäkt för dessa idiotiska inlägg, men så blir det när ALLT bröd är mögligt!

http://blogg.vf.se/cop/files/2009/09/brod.jpg

GE MIG BRÖD FÖR TUSAN

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0